Tomt

Skulle inte skriva något i bloggen mer, nja iallafall inte mer i år var tanken. Trodde aldrig i mina drömmar att jag skulle göra detta inlägg iår.

 

Harriet kom jag i kontakt med för ca 5 år sedan. Då jag planerade kull nr 2. Mellan Troja o Jack. Haja hörde av sig o skrev upp sig på tikar. Underbart go och fick en sånt härligt intryck första gången jag pratade med henne. Valparna började komma 5 hanar, åker in gör kejsarsnitt o det slutar med 6 hanar o 1 tik. Tiken det var Saga o hon skulle jag behålla själv. Så jag ringer till Haja o säger det att det blev ingen tik men det finns en hane här istället. Harriet var rätt tveksam nja tik var det hon ville ha. Vi lägger på , 1 timme senare så ringer Harriet upp mig o säger” jag tar en hane”. När valparna är 5-6 v så kommer Harriet o Börje hit för första gången. Träffade dom här ute. Gud vad go hon var redan då 😀 så ödmjuk o glad. Börje är precis likadan 😀 Vi går in o dom får bara ögonen för varandra Harriet o Herkules. Dom är här någon timme sen måste dom åka igen för att hinna med färjan hem. Så dom kom bara för att hälsa på en liten stund. Helt makalöst att ta färjan över så där.

Under åren har det vuxit fram en vänskap, allting som jag arrangerade, även om det bara var en träningsdag så kom Harriet. Denna underbara goa gotlänning!!!!!!!!!!

Harriet var riktigt stolt när Herkules plockade hem sitt SE VCH vid 2 år fick även domarens vandringspris , det priset gick till den hund som domaren själv ville ta hem o jaga med.

 

Mars i år så började jag läsa att Haja hade blivit sjuk, ja men influensa trodde jag, hon blir snart bra, sen  fick jag ett mail från Harriet , hon hade blivit sjuk.  , hon hade drabbats av en obotlig cancer. Haja var så stark så jag tänkte ja ja, Haja kommer att vara kvar många år. Kommer vara dålig till o från men finnas kvar, ja det kommer hon. Sommaren kom, även då kennel lägret. Harriet o Börje kom från Gotland, var så kul att träffa dom igen. Haja var bra medtagen men ändå pigg. Vi pratade lite om valp, för ett bra tag sedan , förra året så hade Harriet sagt till om att hon är intresserad av en valp efter Twix. Hon gillade Twix väldigt mycket. Utan någon helst tvekan skrev jag upp Harriet o även sen när jag fick veta om hennes sjukdom så stod hon fortfarande kvar. Harriet var absolut en av mina bästa valpköpare och en av mina underbaraste vänner!

 

I juli går Haja o Herkules o kör ett WT o får ihop 66p, jag förstår inte än idag hur hon orkade. Men Haja var sån, envis också. Samma vecka som kennel lägret skulle vara så packade Haja sin resväska, fast hon var rätt dålig. Hon skulle bara åka.

 

 

Nu i aug så såg jag att Harriet hade blivit ytterligare lite sämre , blivit så dålig så hon avstod golden specialen, så jag tänkte varför inte muntra upp henne. Så jag skickar ett mail o frågar om jag får komma en helg o träna. Det lite roliga är att dagen efter får jag ett medelande från underbara Lissa, Harriets syster. Om jag inte kunde komma o träna lite med Haja. Så vi bokade upp 7-9 sept. Om den resan står om i inlägget nedanför. Vi får en underbar men blåsig dag under lördagen, då vi tillbringar den på ett jaktprov.Twix är med och en bra stund så är Twix hos Haja, så lugn har jag aldrig sett Twix, Twix vill gärna upp i knäet, men det går bra med bara framtassarna, tur ändå att Twix är så liten. Twix är en speciell liten hund.

 

Kommer hem, är väldigt tagen om hur mycket sämre Haja hade blivit. Endast 4 v efter jag hade varit där så somnar Harriet in………..

 

Först direkt kände jag nej vill inte ta den där kullen efter Twix, men jag vet att Harriet skulle bli rätt arg på mig, om hon kunde hade hon kommit tillbaka o tagit mig i örat för ens tänkt tanken 😉

 

Det som smärtar lite är att i goldenklubbens almanacka så är Herkules med i nov och Haja hann aldrig vända blad till den månaden.

 

Jag kommer alltid att minnas Harriet som en underbar , varm och go människa. Otroligt ödmjuk och även glad. Ögonen brukade glittra i takt med hennes goda humör. Är otroligt tomt nu…….. Man får bevara sina härliga minnen från dom åren.  Senast förra året så delade vi stuga jag o Harriet på goldenspecialen. För Harriet så betydde Herkules nästan allt, hi hi tror att familjen gick lite före 😉 Herkules var en riktigt matte gris.

 

Ett av mina minnen är när Haja sitter i mitt kök med Herkules i knäet och är så glad…………

Sov gott …………

 

Har varit otroligt mycket i år, döden har knackat på dörren flera gånger. Senast i sept var jag på begravning. Därför är jag inte så aktiv på nätet. Energin är slut o det är svårt att komma igång. Känner att jag ger mig själv tid till efter jul så kommer jag nog igång. Dom tävlingar jag har varit på har inte gått så super. När man inte är helt hundra själv så är det inte lätt för hunden och det är inte snällt att kräva att det ska gå bra. Nu blir det inga fler tävlingar förrens nästa år. Därför dröjer det ibland lite med svar här o där på nätet.

 

Ser framemot nästa år, då det kommer att hända massor utav roliga saker.

 

Sköt om er man vet inte hur livet ser ut i morgon.